Så kan Faraos far användas i en mening
- Far stod en stund och tittade på, och så började han rycka upp ljung.
- Far hade aldrig talat om sitt barn.
- Vi överföllos av ett band fransoser ; min mor och mig rörde ingen : tvenne gingo fram och genomborrade min far i min åsyn ! "
- Nu blir jag snart hemskickad, och då kan det nog inte undgås, att jag måste visa mig för far och mor, tänkte han.
- Ibland tycker jag, att jag har ideer - alldeles som salig far.
- Jag far verkligen börja gå allvarsamt tillväga, tänkte han.
- Hon låg och tänkte på hur hennes far skulle komma ut nästa dag på sin tidiga morgonvandring och finna henne där.
- Far själv hade inte så mycket pengar i plånboken som han.
- Inge har skickat mig med en hedersgåva till er husbonde, som jag hädanefter inför alla högt tänker erkänna som min far.
- Jag skulle vilja göra far full rättvisa och därför måste jag be mor om en förklaring.
- Han var en kusin till hennes far, och under de sista åren hade han med en gammal trotjänarinna bott i den där stugan.
- Du Jan, sade far efter en stund, kom och stryk mig över pannan.
- Och far hade redan en god stund viskat kärligt med sin käresta.
- Men far säger inte ett ord.
- Äntligen, tänkte far, och gnuggade händerna.
- Ett hittebarn, ropade det i mitt bröst, ett barn utan föräldrar, det har endast dig till far, du allsvåldige ovan tiden.
- Bess ' och Judys far, docenten Rosenrauch, hade just anlänt och Sven hörde hans bullran,de skratt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.